We’ll never feel that way anymore (under false pretenses, or suspicious minds).

Så nu sitter jag här. Vi har fyra dagar kvar i huset och jag har fortfarande inte ordnat ett nytt kontrakt för hushåll. Skäms på mig själv! Inte har jag hittat en ny bil heller; vad har jag gjort med min tid egentligen? Inte jobbat (nåja, förutom några strödagar på det berömda bygget) och inte skaffat en ny bostad eller färdmedel. Ajabaja.

Jag har nog mest tänkt på framtiden. Tänkt men inte handlat. Här har man suttit i ett tomt hus och väntat på att substitut-familjen ska komma hem någon  för att det är så förbannat tråkigt att vara ensam efter några dagar. Man blir som så himla själv i ett hus när just ingen annan på resorten driver omkring. Visst har jag tyckt om att vara ensam, det har varit skönt – friheten att sjunga så högt o falskt jag bara kan så tidigt på morgonen att det nästan är skamligt utan att väcka någon annan, att gå omkring i lite vad som helst i klädväg för att ingen annan dömer dig, att springa ner för trapporna naken mitt i natten när vattnet är slut utan att behöva vara rädd för att stöta ihop med någon, att lämna disken hela dagen för att sedan ta hand om allt på en och samma gång.. Det var skönt, men jag tycker nog om det där med sällskap ändå alltså.

Vart var jag.. jo vad har jag gjort ja. Jag har tänkt på skola. Vad vill jag bli när jag blir stor, vad gör jag med mitt liv, vart ska jag resa nästa gång, hur utvecklar jag mitt sinne så att jag kan bli mer öppen för nya saker, hur ska jag motivera mig för att göra förändringar jag längtar efter men hittills varit för lat att genomföra – ni vet stora frågor har jag grubblat på. Så nu sitter jag här och har äntligen fått tummen ur arslet och mailat någon som kan hjälpa mig med utbildning. För jag vill ju så klart också en dag kunna säga att jag gått på universitet, det är bara att det är så attans kul att göra det jag gör nu också. Så vad tänkte jag då? Varför har jag mailat myndigheterna om råd? Jo för att jag vill multi-göra. Jag vill göra allt på en gång. Eller tja, fortsätta leva det liv jag lever nu – men tjuvstarta lite med studierna. För hur skönt att det inte varit om jag kunde läsa några kurser som ingår i programmet för framtiden nu? Om jag kunde korta ner mitt första år pyttelite, komma in i plugghjärnan och samtidigt faktiskt redan innan kunna komma in i ämnena? Låter som en utmärkt plan i mitt huvud. Får se bara om det är genomförbart 🙂

Nu ska jag dricka upp mitt te och göra mig färdig för sängen. Ska man kanske bli dietist ska man väl föregå med gott exempel menar jag, med en hälsosam livsstil med allt vad det inkluderar. Hoppla hoppla tjohej.

Peace

Annonser

2 reaktioner på ”We’ll never feel that way anymore (under false pretenses, or suspicious minds).

  1. Kloka tankar,… Själv funderar jag över VARFÖR jag inte sover när jag faktiskt kan göra det…. Nä minsann på lördagen vaknar jag o kan INTE somna om…. MÄRKLIGT fenomen! Så bra då att det kom ett inlägg på din blogg!!!! 💕 KRAMAR SAKNAR DIG💕

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s