Show some mercy, bring some peace.

Ge mig lite kärlek att leva av. En kyss att drömma om. Några ord att le till. Beröring som får mig att darra. Lite lycka att föra vidare till någon annan i denna värld.

Make love, not war. Fiffigt, kloka ord.

Peace

Annonser

It’s time, time to be happy – time to live.

Ibland gör allt bara ont. Det är den där smärtan man inte riktigt kan förklara hur den känns eller varför den finns där. Man kan ha en lite aning om vart  dess ursprung kan vara ifrån, men det är långt ifrån att veta hur man ska få den väck. Man kan bara tänka på allt som fattas eller saknas, inte stämmer eller bara är helt fel. Den känslan kan göra dagar som denna helt knäpp, just för att man inte kan bestämma sig hur man mår.

Som idag, har fått träffa Ida för första gången sedan jag flyttade till Norge i början av december förra året. Jag träffade Tobbe, samma sak där – första gången på lääänge! Det var jättetrevligt och jag hade det verkligen roligt – men ändå. Känslan i magen försvinner inte. Inte än. Gissar att den är kvar där tills jag är till freds med saker och ting. Mig själv. Människorna omkring mig. Människorna som inte är omkring mig. Livet. Förhoppningsvis ligger det mesta i problemet i mig själv, och i så fall bör det inte ta allt för lång tid tills allt är okej igen. Eller så är det bara en övergångsperiod. Men jag vet att saker och ting saknas. Och så kommer det vara jämt, för man har inte alltid det man vill omkring sig. Och det är okej. Man måste bara vänja sig.

Soundtrack of the day: Coldplay – Violet hill

Övrigt skönt kvällsmusik hittar ni ikväll i Melody Gardot 🙂

Kanske är det dags att sova. Måste tänka över jag ska göra med jobb – får jag förlängd säsong hos Quality Hotell i Hunderfossen tackar jag lätt ja där. Men det är klurigt, skulle inte vara helt fel att jobba inne i Lillehammer på typ Nikkers eller Blåmann heller. Måste även bestämma mig om jag ska e Muse i Stockholm, Bergen eller på Hovefestivalen – eller om jag ska ta mig till Peace & Love som jag hade planerat innan? Svåra beslut, värda att sovas på.

And I just feel so angry, all the time. Or not all the time, but when I do – it ruins at least one day. And it hurts, so badly. Let me scream it all out, fall apart – and then be rebuild myself to a whole soul again. Don’t let me mess this one up.

Peace