While the snow fell.

Så jag flyttar, snart. Väldigt snart. Och självklart har jag precis som vanligt fastnat i något slags vridet sinnestillstånd

En sak jag ska försöka att inte glömma är min muggtermos från Starbucks, tyvärr står det inte Don't Panic men den är bra ändå 🙂

 där jag inte kommer till skott. Jag har inte börjat packa – det närmsta jag har kommit är att skidorna är klara för avfärd – och det är pappas förtjänst. Vad har jag gjort? Strykit. Jag har strykt allt i tvättkorgen förutom en duk. Det är sjukt. Alltid samma beteende. Det är lite laddat att packa för mig, vare sig det gäller för några dagar eller en längre period. Men jag har aldrig behövt packa för 5 månader. Det känns sjukt. En början på vuxenlivet for sure, det är nog lite läskigt.

Mamma har försökt med den ”du flyttar ju inte på riktigt” eftersom jag vet att det bara är för säsongen. Men liförbannat ska jag bo och jobba där under den tiden. Det är ju ingen långtidssemester jag har skrivit upp mig på direkt (eller? haha, jag vet flera som är avundsjuka 😉 ). I alla fall måste jag börja imorgon. Packapackapacka.

Fast först är det yoga, jämkningspapper för skatt till MAX, arbetsförmedlingen, träffa mormor, luncha med malin, packa, träffa farmor, packa, umgås med familjen+bio. Det kommer nog bli en tuff dag, men ack så trevlig – no doubts. 🙂 Så med ett så späckat schema är det nog dags att våldsgästa sängen ett par timmar.

Peace

Annonser