Be yourself no matter what they say.

För några dagar sedan sprang jag runt i huset som en vilde, sökandes efter något jag till en början inte riktigt kunde sätta fingret på. Sedan fick jag en uppenbarelse, det var choklad som saknades. Riktig choklad, med 70 % kakao (viktigt!), inte sådan där fusk-choklad. Det hade dock gått bra med fusk-choklad om inte annat hade funnits att bistå. I vilket fall (jag vandrar bort från poängen) fanns bästa mamma där med en bit. En tredjedels kaka som jag fick ta helt för mig själv. Jag valde vid tillfället att blanda chokladen med te och frukt. Det var underbart, och vi delade en fin stund framför tjockis-TVs The biggest loser – ett program jag tycker om och gärna tittar på (så här i smyg så mår jag lite bra när jag tittar på det, inte för att vara taskig eller så mot tjockisar). I alla fall så åt jag precis upp den sista biten. Om någon undrade.

Jag tar gärna en bit till, så om någon vill vara så tacksam så får de gärna bjuda fattiglapps-Julia på en bit 70% choklad. Tack. 😀

Peace

Annonser

Ah, remembered!

Det här blir mitt 402:a inlägg, så för två inlägg sen – simple enough – firade jag 400. Haha, good for me. Grattis, antar jag?

Och det här var onödigt.. Men men, ni vet hur det är när man plötsligt kommer på något som man tänkt på – och då måste skrika ut var det var. Typ när man inte kommer på vad skådisen heter och två dagar efter kommer på det, jag har haft massor av sådana situationer, men nu kom jag ju på efter några sekunder. Haha. Aja. Det var rätt onödigt i vilket fall. Gå och lägg er!

Peace

Why does life laugh at me?

Jag känner mig som patetiskt jävla tönt, men jag har nu även hittat och blivit kär i: en festklänning, en väska (väl värd 1400 kr), en långklänning jag hade älskat att ha på balen – eller ha på en annan bal? någon som känner sig manad att köpa en klänning samt bjuda mig på bal kanske? 😉 , örhängen.. en tunika och en sjukt cool byxdress.

Jag är patetiskt. Jag ska sova nu och sluta fresta mig själv med nya kläder. Allt jag ska köpa ska ha med snö, vinter, hålla värme och framförallt skidåkning att göra. Det är kul det också. Men inte att klä upp sig i. Jag ska hitta kläder, billigt. Någonstans. Det ordnar sig. Och jag svamlar. Hög tid att sova! (Oh boy have I said that many times now?)

(Jag hade något annat på tungan som jag skulle säga, och är rätt säker på att det var något av betydelse.. Ah well, tjiptjip – time for sleep.)

Peace

Parents were awesome – before they became parents (haha, awesome).

Bara skön rubrik, I like it. Det är säkert sant. Mina föräldrar är för det mesta bra. Nästan hela tiden. Men man kan tolka awesome på olika sätt. De är inte alltid awesome.

Det här är INTE awesome:

jävla äcklig. Det är inte det att fötterna i sig är äckliga – utan det är tårna. De har fucking huvuden på sig. Fattar ni hur sjukt det är? Snacka om mardrömmar (jag skojar inte).

Originalet är det. Awsome alltså – barndomsnostalgi 😀 :

För övrigt skulle jag om pengarna fanns köpa HM:s Jimmy Choo-skor i zebra och nitar eller vad det nu är för bling-aktiga små saker. De är snygga som få, äkta kärlek (jag vet, när jag sätter den sidan till är jag som en galen tjej-tjej som köper tusentals skor – men så är det inte, lite då och då (okej ser typ jämt – men köper inte, lite se men inte röra-situation) unnar jag mig ett par skor). Som den där perioden i tvåan när jag helt seriöst tänkte köpa ett par klassiska svarta Louboutins för 6000 spänn – begagnat, oanvända, men begagnat. Hade inte pengarna då – har inte pengarna nu. Skorna kostar 1500 kr och jag hade haft råd om det inte vore för att jag flyttar till freakin Norge den 4 dec 😀 Sjukt taggad. Jag ska titta längtande på skorna men inser klokt i mitt inre att ett ryggskydd och nya goggles passar mycket bättre i skidbacken än ett par högklackade Jimmy Choos i zebramönster.

Men jag inser ändå optimistiskt mitt fall på dessa skor, fem månaders galenskap och äventyr väger nog upp 😉

Dags att krypa till sängs, LOTR – The two towers är inte heller så pjåkigt.

Peace